Det där med balans

I förmiddags for jag ner i en svacka igen, förmodligen för att dottern är hemma och sjuk och det är allmän tristess här. Men jag skärpte till mej och bad älsklingen om ursäkt för att det gått ut över honom. Jag fikade lite glass och efter en stund så kändes allting som vanligt igen. Det tråkiga är att alltid behöva kämpa för att hålla balansen. Varför hjälper inte mina mediciner på samma sätt längre? Jag får ta upp det med läkaren när jag ska dit men det är tråkigt att behöva vänta på något som skulle kunna åtgärdas nu direkt. Nu ska jag fixa lite te åt stumpan och så ska kycklingfilé och potatis in i ugnen!